Jag trivdes som en docka, fastfängslad vid ett träd, frusen och övergiven. Det var en upplevelse, en underbar sådan. Jag hoppas att det kommer fler gånger.

Jag har mycket tankar och idéer på gång nu. Det blir secondhand butiker och så kastade jag te på en tavla igår och det var då absolut inte sista gången! Awesome!

Håller på att pyssla med några flaskor och burkar nu också som det kommer bilder på så fort de är färdiga.

Jag älskar, älskar mitt liv.

   Jag är ett träd som vuxit ihop och nästlats in sig i ett annat träd så nu står där bara ett stort, starkt och ståtligt träd.
   Jag känner stolthet över vem jag är när människor runt om mig på de absolut vackraste sätten i världen beskriver vem jag är för de och vad jag har för betydelse. 

   Jag får den finaste bomullen som lägger sig kring mitt hjärta och min själ och värmer mig inifrån och ut i den kallaste norrbottensnatten.

   Det finns ingen risk att jag slutar upp att vara den jag är. Inte när jag jämt får vacker beröm och härligt mjuka kärleksförklaringar.