Ryktena sprider sig genom hela stan, att jag har blivit ett "sego" för att jag aldrig uppdaterar min blogg. Haha. Det stämmer inte, jag gör alldeles för mycket i ett rasande stress-tempo och därför glömmer jag i all hast bort min kära lilla blogg som ligger på nätet och skräpar. Så nu! Jag blåser bort allt damm och fattar tangentbordet och ska nu berätta (i korthet) om vad som hänt i mitt liv sen... mellandagsrean.. ? (Var det så längesen? Chock.)

Jag mår rätt bra, nacken krånglar som nacken alltid krånglar. Nej då. Den HAR blivit bättre, otroligt bättre.. (ta i trä)

   Skolan knallar på som vanligt, fast med otroligt mycket mer saker att göra nu innan avslutningen i juni. Är skönt att man har ett år till på sig, ser nämligen klasskompisar som ska fixa allt på ett enda år och dom ser ut som att dom inte har sovit på sju dagar och tretton timmar. Är lite less på vissa knallkorkar som går på skolan dock, men undviker dom så mycket som möjligt och de flesta slutar ju nu till juni så.. jäij!

Och nu när jag ändå är inne på "klagar-spåret" kan jag ju passa på att nämna den fruktansvärda stanken som jag och min kära sambo är utsatta för dygnet runt. Galleri-byggandet... har ni känt det? Man känner det nämligen enda till Oslo ta mig tusan. Asfalt? Tjära? Svetsande? Vad är det dom håller på med där ute som stinker så hemskt så att man får migrän? Jag skämtar inte, migrän är vad man får.. och vad vill man ha när man får migrän? Jo just det. Fräscht syre och lugn och ro.. kan man få det när man bor vägg i vägg med ett galleri-bygge? Nej. Och det säger jag då.. jag tänker inte bli nekad ersättning när detta är över. För allt vi har fått genomlida kommer vi inte heller att nöja oss med en snål-summa! Hade jag vetat att det skulle bli såhär hade jag övervägt att flytta så fort jag fick reda på det. Men men.. ska ju samtidigt bli skoj att få en galleria. Synd att den inte fick heta "Fragbite" dock. Haha.

   Fildelningslagen är ju också ett samtal som jag verkligen har "snöat" in mig på nu, men tyvärr så törs jag inte nämna någonting om det ute på nätet. Man kan ju hamna i fängelse! Tänk er. Där inne i finkan sitter jag, en liten fjant som laddat hem "Smurfarna" och bredvid mig sitter Stor-Släggan, kallad det efter att brutalt ha mördat sin egen farsa med en slägga, och stirrar på mig med onda ögon. Hjälp...

Måste skriva lite snabbt här bara, har mycket att göra idag.

   Älsklingen och jag ska fara till lule och shoppa, både för vardag och nyår. Jag tror att det kommer vara mycket folk nu på mellandagsrean och det tycker Hannah inte om. Hujja. Får ta lite lugnande. Haha.

Mamma kanske ska med, beroende på hur hon mår. Hon har fått så himla problem med en tand nu igen. Stackers liten.

   Hade en underbar jul, faktiskt! Haha. Myspys mest hela tiden. Fick finfina julklappar också och jag hoppas alla blev nöjda med det som dom fick av mig. Jag fick ju faktiskt öppna julklappar TRE gånger, på TRE olika ställen (ler)

Nu måste jag verkligen kila vidare och få nån ordning på mitt underbart ljuvligt doftande men (!) bökiga hår.

Nyårsafton

Sitter och dricker en kall öl i min ensamhet, en lördagkväll. Woho. Nej, men skämt och sido.. C var just förbi och vi hade jätte trevligt. Satt och surrade och drack lite snabbkaffe. Sambon är på killhäng med bastu och öl så då tycker jag att jag också kan få dricka nån öl såhär under jullovet och allt. Hihi.

   Har slagit in lite julklappar idag också och ska snart slå in resten. Det är så mysigt, man får verkligen julkänsla. Och ute faller snön och det är -8, jag som nästan trodde att all snö skulle smälta och att vi skulle få en trist och grå jul, men nejnej och himla bra är det!

   Jag har nog inte mycket mer att skriva om faktiskt. Babbla kan jag, men det är svårare att skriva. Haha. Jag längtar iallafullafall till julafton och mys med sambo + familjen + vovvsisarna! 

"Skönhetens makt förvandlar snarare ärbarheten till nånting smutsigt, än ärbarheten förmår skapa om skönheten till sin avbild"

Jag höll på att sakna ihjäl mig, men du hann komma.

   Jag har saknat våra samtal om allt och ingenting. Du är så klok. Du förstår mig verkligen och vi har så himla mycket gemensamt. För oss "klickar" det verkligen. Eller hur?

   Blev ganska mycket snack, om saker som är lite jobbiga om man gräver för djupt. Jag pratar gärna om saker som har gjort mig till den jag är, men ibland är det jobbigt. Det var inte jobbigt just då, men nu känner jag mig lite tung. Alltid detta jävla "varför" som ekar omkring i tankarna. Samtidigt vet jag att jag har stängt dom där dörrarna och det känns skönt.

   Jag pratar väldigt ofta om saker som händer av en anledning. Jag tror stenhårt på att saker som händer (bra eller dåligt), händer för att man ska lära sig. Jag har lärt mig väldigt mycket och just dom sakerna som jag har lärt mig har format mig till den jag är idag. Jag har gjort mycket dåligt i mina dagar, mycket som har plågat mig och mycket som plågar mig än idag. Men det är ändå saker som jag står för.. för just dom sakerna har gjort mig till den jag är och om jag inte står för det så förnekar mig själv. Man lever för att leva. Jag älskar livet. Jag älskar mitt liv. Och tro mig, jag lever.

Don't stop laughing. My darling, my friend.

Vad hände med dig? Du som brukade sprudla av glädje, alltid hade ett leende på läpparna, alltid omtänksam. Var är du nu? Du var speciell, väldigt speciell på ditt sätt..  men sen hände det en sak som gjorde dig som alla andra. Jag trodde inte att jag kunde önska detta, men det gör jag. Jag önskar att du var som förrut!           (förlåt)

Ja, du ser rätt. Jävla gubbe. Man får faktiskt säga så om man har en anledning.

   Sitter på bussen på väg hem från skolan, är så där riktigt trött så att ögonlocken faller igen av sig själva. En gubbe kommer och sätter sig framför mig, ingen fara alls än så länge. Han snyter sig, ingen fara alls än så länge. Han rör på huvudet och kroppen fram och tillbaka som om han hade myror i baken. Jag blir lite irriterad faktiskt, men inte så mycket. Jag sätter mig bara på sättet alldeles bredvid mig så jag slipper se hans huvud åka som en pingpong boll överallt. Efter någon minut är jag tillbaka i mitt halv-sovande stadie. Jag kisar försiktigt ut genom rutan varje gång bussen stannar för att se vart vi är. Jag har ju ingen lust att missa min hållplats i denna kyla. 

Plötsligt blir jag väckt av en hård smäll mot knäskålen. Biter ihop för att inte skrika så det låter ungefär "Mrrrjji" från mig. Jag tittar mig runt för att försöka förstå vad som har hänt. Då inser jag att det är gubbjäveln som har lyckats smälla till mitt knä med hans käpp. Jag försöker titta på honom med en arg blick så att han ska förstå, men han bara går ut från bussen. Som om ingenting hade hänt! Inte ens ett förlåt. Därför, mina vänner, säger jag det igen. Jävla gubbe!

sist man var här och skrev! Måste kanske lyssna på mina klagomål lite oftare. Hah.

Helgens bravader var roliga! Var på personalfest och vi bowlade och drack öl. Jätte roligt faktiskt. Jag vann en heeelsexig tshirt och sambon vann en liten glansig buckla. Synd bara att det inte var nån som ville gå ut... och synd att min tumme är två storlekar större och att min skalle numera pryds av en tjusig bula.

   Nu är det julpyntat i lägenheten, nästan färdigt. Har vart och snott en stooor och tjusig julgran iallafall! Hihi.

   Idag är det engelska- och matteprov. Fy bubblan alltså! Har pluggat ganska mycket så det borde gå bra, men jag är ändå lite skakis.. som alltid då.

Sitter och funderar på om det har hänt något mer sen sist, men jag tror det är på tok för mycket som har hänt så att jag ej vet vad jag ska skriva om.  Så därför överger jag er nu och kilar iväg mot stan/åhléns/buss.

"China Girl"

Det är alltid svårt att "passa in". Nu tänker jag inte utseende mässigt, utan just detta med att vara på samma plan mentalt. Jag kan ofta känna att jag är äldre och klokare än vissa andra i min ålder. Jag skryter inte utan ser detta som ett problem. Jag dömmer inte och ser inte ner på de som är "yngre" mentalt, men det är svårt att hitta någon som man passar med. Någon man kan prata med, dela samma åsikter och tankar med. För när jag äntligen hittar någon så är dom ju naturligtvis ca 20-30 år äldre än mig och då kan det ibland kännas som att dom tycker att dom inte har något gemensamt med mig. För att dom tycker jag är så himla ung.

   Jag har inga barn jag kan prata om och inget hus heller för den delen, men jag känner verkligen att jag "klickar" med dom just med åsikter, principer och tankesätt. Ska det verkligen vara så svårt att hitta någon som man kan vara vän med? Jag känner mig ju lika "gamla" som dom.

   Ålder är faktiskt bara ett nummer och det är först nu man förstår det.