Stod och gjorde kaffe när jag plötsligt hörde världens åskmuller rakt ovanför skallen, tog ett djupt andetag och försökte att inte bli rädd. "Det är bara åska, inget farligt". Det hjälpte inte mycket alls.. så jag hade tur att Anna och Elias kom just då. Då blev jag lite lugnare. Det var jätte trevligt att träffa de små busarna. Det är alltid mysigt att prata med Anna och det är alltid kul att se Elias busa runt. Jag tog en massa kort på båda två, så jag hoppas att Finy hittar sladden till kameran så att jag kan lägga upp en massa finfina bilder och skryta över vilka sötisar jag känner. Hihi.

Nu sitter jag bara och väntar på att klockan ska bli 21 så att jag kan få mig en tekopp på en mysig balkong med mysigt sällskap.

Åh vad less jag är på min jäkla fot. Kan den inte bli bra så att jag kan sätta fart igen? Hoppas.

Började tänka på en sak idag som stör mig och det kommer att fortsätta störa mig till nästa gång jag får en chans att göra det rätt, för mig. Tänker inte låta mig må dåligt igen bara för att jag är för snäll. Nej du. Slut med det! Så snälla, ge mig en chans till så att jag kan säga nej.